Lisa Öberg

text- och bildmakare i fjällen

Meny Stäng

Fjällen i ett föränderligt klimat – från istid till nutid

Föredrag: Fjällen i ett föränderligt klimat - från istid till nutid

Fjällen i ett föränderligt klimat – från istid till nutid.

Nytt föredrag om hur fjällen och fjällvegetationen har förändrats sedan senaste istiden och om hur vegetations och klimatutvecklingen kan rekonstrueras genom kol 14-datering av trädrester som påträffas i anslutning till smältande glaciärer och under fjällens urgamla grankloner. 

Kontakta mig för offert och bokning.

FJÄLLENS TALLAR – 10 000 års klimathistoria

Leif Kullman & Lisa Öberg 2018. FJÄLLENS TALLAR – 10 000 års klimathistoria. Books on Demand GmbH. ISBN: 978-91-7785 375-6. Pris: 350 SEK

Tallen – i mångas ögon vårt vackraste och mest vördnadsbjudande trädslag – utgör själva sinnebilden för nordisk natur och är dessutom ryggraden i vår ekonomi. Häri ligger också fröet till en konflikt mellan bevarande och exploatering. Särskilt tydligt har detta blivit i fjälltrakterna. Här finns de sista relativt orörda boreala skogarna i vår del av världen, med nyckelbiotoper av stort värde för bevarande av den biologiska mångfalden, samt för framtida skogsbiologisk forskning. De fjällnära tallskogarna är dessutom en hittills relativt föga exploaterad resurs för skogsnäringen och utgör, varsamt brukad, en viktig bas för människans utkomst i dessa trakter.

Bristen på grundläggande biologisk kunskap om de fjällnära skogarna – förutsättningen för deras existens och förvaltning – har gjort den här konflikten särskilt inflammerad. Frågan har kommit i nytt ljus under senare år, då effekterna av ett förväntat, varmare klimat kan tyckas ha undanröjt tidigare klimatbetingade föryngringshinder och välgrundade restriktioner för storskaligt, fjällnära skogsbruk. Här ger vi en bild av tallen (Pinus sylvestris) och dess uppträdande, i nutid och förfluten tid, vid gränsen mot kalfjäll och tundra.

Vi har valt att främst fokusera på tallarna i själva trädgränsen, eftersom det är här vi ser klimatets inflytande allra klarast. Ett av våra mål är att belysa fjälltallarna så som viktiga, inspirerande och kunskapsberikande delar av ekosystem, väl värda att bevara för framtiden. 

Välkommen att ta del av fjälltallens spännande historia!

Ny online-artikel om Getryggen

Ny online-publikation med fokus på Getryggen – A one hundred-yearstudy of the upper limit of tree growth (Terminus arboreus) in the Swedish Scandes – updated and illustrated change in an historical perspective. Läs eller ladda ner artikeln här … 

Kullman L. & Öberg, L. 2018. A one hundred-year study of the upper limit of tree growth (Terminus arboreus) in the Swedish Scandes – Updated and illustrated change in an historical perspective. International Journal of Research in Geography 4(3),10-35.

 

 

 

 

 

Granens vagga på Åreskutan

Åreskutan 1360 m ö.h.

Nyetablerad gran (cirka 10 cm hög) på Åreskutan, cirka 1370 m ö.h.

Åreskutan, cirka 1370 m ö.h.

Detta är en av mest fascinerande platser jag vet. Här uppe, strax ovanför 1360 m ö.h. växte trädformig gran för cirka 12 000 år sedan. Då fanns troligen rester av inlandsisen kvar i dalgångarna nedanför fjället. Detta är den äldsta kända, säkra förekomsten av gran i Skandinavien.  Redan för cirka 17 000 år sedan växte fjällbjörk på samma plats. 

Fjällbjörkskogen – nu i bokhandeln och som e-bok

Kullman L. & Öberg L. 2018. Fjällbjörkskogen – vår unika och ständigt föränderliga nordiska lövskog. Books On Demand GmbH. Pris: 350 SEK

Nu finns vår senaste bok Fjällbjörkskogen – vår unika och ständigt föränderliga nordiska lövskog i bokhandeln. Den finns också som e-bok, hos bland andra adlibris, iBooks och Google PlayBeställ ett signerat ex av Fjällbjörkskogen – … genom att klicka här. 

Vår egen beställning av den tryckta boken är alltjämt försvunnen, men vi har lagt en ny beställning och hoppas på att få den i början av nästa vecka. Hav förtröstan, ni som väntar! 

 

 

Getryggen – ny uppsats

Kullman & Öberg 2018: A One Hundred -Year Study of the Upper Limit of Tree Growth (Terminus Arboreus) in the Swedish Scandes– Updated and Illustrated Change in an Historical Perspective

A One Hundred -Year Study of the Upper Limit of Tree Growth (Terminus Arboreus) in the Swedish Scandes– Updated and Illustrated Change in an Historical Perspective

Nu är den publicerad, vår senaste uppsats om vår (Leif Kullmans och min) spännande forskning på Getryggen. Klicka här för att ladda ner ”A One Hundred -Year Study of the Upper Limit of Tree Growth (Terminus Arboreus) in the Swedish Scandes– Updated and Illustrated Change in an Historical Perspective” …

Den fantastiska sommaren 2018 …

Storsnasen med nysnö, 2018-08-26. Border collien Kivi och "Bonsai-tallen"i förgrunden.

Storsnasen med nysnö, 2018-08-26. Border collien Kivi och ”Bonsai-tallen”i förgrunden.

… är slut och hösten har gjort sitt intåg med nysnö på fjällen. I fjällbjörkskogen trängs de gula kantarellerna och på myrarna börjar dvärgtranbären mogna. Nog för att vi hade kunnat njuta av mer sommarvärme, men allt har ett slut och vi ser fram emot en fin höst och vinter.

Frosttorka och fjällbjörkmätarangrepp

Frosttorkan har återigen slagit till mot barrträden i Handölsdalen. Denna gång (bland annat) i ett bälte strax ovanför Handöl, i höjd med Snasahögarnas stugby. När träden pga av tjäle inte kan ersätta det vatten de gör av med när det åter börjar bli varmare på våren, skadas hela eller delar av barr/barrmassa. Barrträden kan i de flesta fall återhämta sig från frosttorka så länge inte hela barrmassan har skadats svårt.

I samma område har även fjällbjörkar (och andra lövträd) skadats, bland annat av ett angrepp av fjällbjörkmätarens – Epirrita autumnata – larver. Björkarna kan också oftast återhämta sig från enstaka, måttliga fjällbjörkmätarangrepp, vilka faktiskt stimulerar fjällbjörkens föryngring.

Det kanske ser trist ut just nu, men naturliga störningar är sällan enbart av ondo. Fjällbjörken behöver störningar för att de ska föryngras – för att skjuta nya skott – och för att fjällbjörkskogen ska vitaliseras, annars dör träden så småningom av ålderdom. Och de barrräd som eventuellt dukar under som en direkt följd av frosttorka, blir uppskattad död ved för många andra organismer. 

Nedre Handölsdalen Täljstensvalen till höger och med Ånnsjön och Åreskutan i bakgrunden. 

De skadade träden syns på avstånd som ett gråbrunt bälte.

Hela eller delar av barr/barrmassan kan skadas när trädet drabbas av torka på våren. De skadade barren blir rostfärgade.

I förgrunden står en björk som inte kommer att grönska nämnvärt i år pga av ett insektsangrepp, fjällbjörkmätare – Epirrita autumnata. De skadade barrträden framträder tydligt genom sin roströda färg i bakgrunden.

Fjällbjörkmätarens – Epirrita autumnata – larver (bilden) livnär sig huvudsakligen av fjällbjörkslöv, men äter även annat grönt, bland annat blåbärsris.

 

 

 

 

Vårtecken 2018

 

Ullvide – Salix lanata. 2018-04-16.

Tussilago/hästhov – Tussilago farfara. 2018-04-16.

Tuvull – Eriophorum vaginatum. 2018-04-16.

Purpurbräcka – Saxifrakga oppositifolia. 2018-04-19.

Gullpudra – Chrysosplenium alternifolium. Älggräs – Filipendula ulmaria till vänster. Tegefjäll, 2018-04-20.

Blommande tuvull. 2018-04-30.

Bergfink 2018-04-10

Stare 2018-04-11

Bofink 2018-04-12

Sädesärla 2018-04-12

Häger 2018-04-12

Lövsångare 2018-04-17

Rödvingetrast 2018-04-17

Nässelfjäril  2018-04-17

Storspov 2018-04-20

Knipa 2018-04-25

Drillsnäppa 2018-04-25

Grönbena 2018-04-25

Fjällvråk 2018-05-02

Tofsvipa 2018-05-03 (Ånn)

Gransångare 2018-05-04 (Åre)

Fjällgröna 2018-05-15

Krypljung 2018-05-15

Ripbär 2018-05-15

Gök (Bunnerviken) 2018-05-13

Backskärvfrö (Bunnerviken) 2018-05-16

 

Sidensvansar i rönnen

Sidensvans som äter av en äppelhalva i en av gårdens rönnar.

Sidensvansar som äter av äppelhalvor i en av gårdens rönnar. När inga äpplen finns, verkar det faktiskt som om de äter solrosfrön från marken.

Ibland blir det bråk om de bästa äppelbitarna.